Spelberoende och anhöriga – stöd och hjälp för dig som närstående
En guide för dig som är spelberoende anhörig eller närstående till någon med spelproblem. Förstå påverkan, skydda ekonomin och hitta gratis, anonymt stöd – Stödlinjen 020-81 91 00.
Som anhörig till någon med spelberoende bär du en börda som sällan syns utåt, men som märks i varje sovlös natt, varje undviken konversation och i den ständiga oron för hur det ska gå. Spelproblem är inte bara den spelandes angelägenhet – de påverkar hela nätverket av närstående. I Sverige lever 130 000 personer i samma hushåll som någon med problemspelande, och drygt 900 000 uppger att de har en närstående med spelproblem.
Den här guiden är skriven för dig som är spelberoende anhörig – oavsett om du är partner, förälder, syskon, vuxet barn eller nära vän till den som spelar. Du har rätt till stöd för din egen skull, inte bara för att försöka hjälpa den du är orolig för. Det viktigaste du kan ta med dig redan nu: det finns gratis, anonym hjälp. Stödlinjen (020-81 91 00, stodlinjen.se) tar emot samtal och chatt även från anhöriga – du behöver inte vara den som spelar för att ringa.
Guiden är oberoende och i informationssyfte. Den är inte skriven av en vårdgivare och ersätter inte professionell behandling eller rådgivning.
Innehållsförteckning
- Spelberoende drabbar fler än spelaren
- Den känslomässiga påverkan på dig som anhörig
- Barn som anhöriga
- Att prata med den som spelar
- Skydda ekonomin – praktiska steg
- Att motivera till behandling och var hjälp finns
- Hitta hjälp som spelberoende anhörig – en översikt
- Vanliga frågor
- Slutsats
Spelberoende drabbar fler än spelaren
Det är lätt att tänka på spelberoende som ett individuellt problem – något som den som spelar handskas med ensam, och som egentligen inte angår andra. Men forskning och statistik ger en annan bild. Spelproblem skapar ringar på vattnet som når långt utanför spelaren, och konsekvenserna för de närstående är ofta både allvarligare och mer långvariga än man kan föreställa sig.
Hur många anhöriga påverkas?
Enligt Swelogs – den nationella undersökning om spel om pengar som genomförs av Folkhälsomyndigheten – lever 130 000 personer i Sverige i samma hushåll som någon med problemspelande. Nästan en tredjedel av dem, drygt 40 000, är barn under 18 år. Ser man bredare än hushållet uppger ungefär 11 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år att de har en närstående med spelproblem – det motsvarar runt 915 000 personer.
Kontakten med spelproblem sker via familjen (3,8 procent), vänner (5,4 procent) eller arbetsplats och skola (3 procent). Det innebär att de flesta av oss antingen är anhöriga till en spelberoende eller känner någon som är det. Att befinna sig i den situationen är varken ovanligt eller något att skämmas för.
Vem räknas som anhörig?
Anhörig är ett brett begrepp. Det kan vara en partner som delar vardag och ekonomi med den som spelar, en förälder som ser sitt vuxna barn kämpa, ett syskon som försöker hålla familjen samman, eller en nära vän som märker att något inte stämmer. Alla dessa roller är lika giltiga – spelberoendet påverkar dem alla, om än på olika sätt och med olika hög synlighet.
Den här guiden gäller för dig oavsett vilken relation du har till personen med spelproblem. Gemensamt för alla anhöriga är att de ofta bär sin oro ensamma och att de sällan söker hjälp för sin egen skull. Det är hög tid att ändra på det.
Den känslomässiga påverkan på dig som anhörig
Att leva nära ett spelberoende beskrivs av många anhöriga som att ständigt befinna sig i en emotionell orkan. Folkhälsomyndighetens underlag visar att närstående till spelberoende har ökad risk för psykisk ohälsa jämfört med övriga befolkningen. Det är inte svårt att förstå varför. Varje dag kan pendla mellan hopp – “i dag verkade det gå bra” – och förtvivlan – “de pengarna är borta igen”.
Den typiska känslocykeln
Anhöriga till spelberoende hamnar ofta i ett mönster av känsloreaktioner som ser ut ungefär så här: skuld (“jag borde ha sett det tidigare”), skam (“vad ska folk tro om vår familj”), ilska (“hen lovade att sluta”) och slutligen en form av förnekande (“det är väl inte så allvarligt ändå”). Sedan börjar cykeln om.
Det är ett normalt svar på en onormal situation. Att känna igen cykeln gör den lättare att bryta – eller åtminstone att hantera utan att det sliter lika hårt. Forskning visar dessutom att närstående till spelberoende har förhöjd risk att utsättas för våld i nära relation: studier pekar på att runt 6 procent av närstående uppger att de utsatts, jämfört med 2 procent bland icke-närstående. Det är ett faktum som sällan nämns i samtalet om spelproblem, men som understryker att situationen kan bli allvarlig på sätt som går bortom ekonomin.
Sätt dina egna behov först
Det kan kännas själviskt att tänka på sig själv när en närstående har det svårt. Men du kan inte hjälpa någon annan om du själv håller på att bryta ihop. Att prioritera sin egen sömn, söka eget stöd och sätta tydliga gränser för vad du orkar med är inte att svika den du bryr dig om – det är en förutsättning för att du ska kunna vara ett stöd på lång sikt.
Konkret kan det handla om att boka ett samtal med Stödlinjen (020-81 91 00) för din egen skull, att berätta för en nära vän vad du bär på, eller att kontakta en anhöriggrupp via Spelberoendes Riksförbund. Du behöver inte ha svaren, och du behöver inte ha bestämt dig för vad du ska göra, för att börja söka stöd.
Barn som anhöriga
Bland de 130 000 som lever i hushåll med problemspelande finns ungefär 40 000 barn under 18 år. Det är en grupp som ofta glöms bort i samtalet om spelberoende – men som bär konsekvenserna minst lika tungt som de vuxna, ibland tyngre. Undersökning från Ungdomsstyrelsen (USUF 2021) visar att 2 procent av 16–17-åringarna har en förälder med spelproblem.
Tecken hos barn att vara uppmärksam på
Barn i familjer med spelproblem lever ofta med ekonomisk oro och hör konflikter om pengar. De kan ta på sig ett vuxenansvar – sköta den spelberoende föräldern, mörka skulder, agera medlare. Samma studie visar att dessa barn upplever markant mindre närhet till sina föräldrar: en av tre tycker att föräldrarna lyssnar på dem, jämfört med sju av tio bland övriga unga. Psykisk ohälsa, sömnproblem och problem i skolan är vanligare i gruppen.
Vuxna runt barnet – lärare, andra familjemedlemmar, idrottsledare – spelar en viktig roll. Sjukvårdspersonal är skyldiga att särskilt beakta barnets behov av information, råd och stöd (5 kap. 7 § hälso- och sjukvårdslagen). Den som misstänker att ett barn far illa rekommenderas starkt att anmäla det till socialtjänsten – det är en rättighet för alla och en skyldighet för yrkesverksamma (14 kap. 1 § socialtjänstlagen).
Var barn och unga får egen hjälp
Barn och unga behöver egna vägar till stöd – inte enbart det stöd som kommer indirekt via en hjälpsökande förälder. BRIS (Barnens Rätt I Samhället) är tillgängliga på 116 111 och via bris.se, dygnet runt, gratis och anonymt för alla under 18 år. Du kan ringa, skicka sms, chatta eller mejla.
Maskrosbarn (maskrosbarn.org) erbjuder stöd och coachning specifikt för unga mellan 13 och 19 år som har föräldrar med beroende, psykisk ohälsa eller som utsätter dem för våld. Det är en organisation som har denna grupp som sin kärnuppgift och som förstår vad den unga faktiskt bär på – utan att de behöver förklara det från grunden.
Att prata med den som spelar
En av de svåraste utmaningarna för anhöriga är att ta upp spelandet med den berörda personen. Rädslan för konflikt, för förnekande, för att saker ska bli värre – allt det håller ofta kvar ett samtal som egentligen behöver hållas. Forskning och klinisk erfarenhet pekar på att hur du tar upp det ofta avgör om samtalet öppnar en dörr eller stänger den.
Gör så här – och undvik detta
Välj en lugn stund, inte direkt efter en konflikt eller ett nytt speltillfälle. Beskriv vad du faktiskt har observerat och hur det får dig att känna, snarare än vad personen har gjort fel. “Jag märker att vi aldrig har pengar till räkningarna i slutet av månaden, och det oroar mig” är ett annat samtal än “du slösar bort allt vi har”. Det ena öppnar, det andra stänger.
Räkna med förnekande. De flesta som har spelproblem förnekar eller minimerar dem inledningsvis – det är ett välkänt och väldokumenterat mönster, inte ett personligt avvisande av dig. Du kan inte tvinga någon till förändring, men du kan uttrycka din oro tydligt och hänvisa till Stödlinjen och beroendemottagning som neutrala alternativ. Sätt sedan egna gränser och håll dem.
Undvik: kontroll och tjat (det tröttar ut er båda och driver personen i defensiv), tomma hot om att lämna utan att du menar det, och engångskrav om omedelbar förändring. Din oro är berättigad och förtjänar att uttryckas – men förändring tar tid, och ett samtal leder sällan till ett genombrott på en gång.
Skydda ekonomin – praktiska steg
Ekonomin är ofta det område där spelproblemet syns tydligast för anhöriga. Sparpengar försvinner, räkningar betalas inte, lån tas utan din vetskap. Att agera tidigt för att skydda din och familjens ekonomi är inte ett svek mot den du är orolig för – det är ett ansvarigt beslut för er gemensamma framtid.
| Åtgärd | Varför det hjälper | Var du vänder dig |
|---|---|---|
| Separera bankkonton och ekonomi | Förhindrar att gemensamma medel används till spel | Din bank |
| Ta bort kortåtkomst till gemensamma sparkonton | Begränsar tillgången till sparpengar | Din bank |
| Bevaka transaktioner regelbundet | Gör det lättare att se mönster tidigt | Bankappen, kontoutdrag |
| Säkra autogiro för hyra och räkningar | Skyddar hushållsekonomin oavsett vad som händer | Din bank, hyresvärd |
| Kontakta kommunens budget- och skuldrådgivning | Gratis, har tystnadsplikt, hjälper med skuldsanering och plan | Din kommun |
| Spelpaus.se | Teknisk självavstängning från allt licensierat spel i Sverige | spelpaus.se |
Det är värt att notera att kreditkort sedan den 1 maj 2026 är förbjudna hos alla spelbolag med svensk licens. Men det innebär inte att risken försvunnit – kontokrediter, lån, Swish och möjligheten att överföra pengar till utländska spelbolag finns kvar som potentiella vägar till spel. Ekonomisk vaksamhet förblir nödvändig.
Varför du inte bör betala den spelandes skulder
Det är ett naturligt impulssvar att vilja lösa ut skulder för att skydda familjen från konsekvenser. I praktiken förlänger det dock ofta problemet. Att täcka spelskulder tar bort de direkta konsekvenserna av spelandet, och det kan signalera att det alltid finns ett ekonomiskt skyddsnät – vilket minskar drivkraften att söka hjälp. Det kallas ibland att “rädda beteendet” snarare än personen.
Skilj tydligt mellan att stötta personen emotionellt och att finansiera spelandet. Du kan vara ett stöd – lyssna, uppmuntra till hjälpsökande, närvara – utan att ta på dig skulder du inte har skapat.
Vart du vänder dig för ekonomisk rådgivning
Kommunens budget- och skuldrådgivare erbjuder kostnadsfri rådgivning med tystnadsplikt. Enligt Spelinspektionens webbenkät hösten 2022 hade nästan två av tre kommunala budget- och skuldrådgivare rådsökande som kontaktade dem just på grund av en anhörigs spelproblem – problemet är välkänt och du behöver inte förklara situationen från grunden. Vid stora skulder kan Kronofogden pröva frågan om skuldsanering.
Att motivera till behandling och var hjälp finns
Du kan stötta vägen till behandling, men du kan inte äga den. Det är ett viktigt men smärtsamt faktum för många anhöriga: du kan göra allt rätt och ändå kan personen som spelar välja att inte söka hjälp. Men det finns strategier som faktiskt ökar sannolikheten att personen söker hjälp – och ett av dem är utformat specifikt för anhöriga.
Stöd även om personen inte vill ha hjälp – CRAFT och eCRAFT
CRAFT (Community Reinforcement and Family Training) är en evidensbaserad metod ursprungligen utvecklad för att stötta anhöriga till personer med missbruksproblem. Forskning visar att CRAFT inte bara stärker den anhörige och minskar dennes psykiska ohälsa – det ökar också sannolikheten att personen med spelproblem söker behandling. Det är en av de få insatser riktade till anhöriga som har tydligt stöd i forskningen.
eCRAFT är en internetbaserad kurs baserad på CRAFT, som ges via Beroendecentrum Stockholm (eStöd). Den riktar sig specifikt till anhöriga till någon som spelar men ännu inte vill söka hjälp. Du genomför kursen i din egen takt, hemifrån, utan att behöva ha med dig den du är orolig för.
Behandling för den som spelar
Om personen är redo att söka hjälp finns flera vägar. Stödlinjen (020-81 91 00) kan lotsa vidare till rätt stöd utifrån situation och geografi. Beroendemottagningar inom regionens vård behandlar spelberoende och har erfarenhet av hasardspelssyndrom. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har starkast vetenskapligt stöd vid spelproblem. Spelberoendes Riksförbund kan hänvisa till lokala självhjälpsgrupper för den som föredrar att möta andra med egna erfarenheter.
Hitta hjälp som spelberoende anhörig – en översikt
Hjälpen är gratis, anonym och du behöver inte vänta på att personen som spelar ska vilja ha hjälp för att du ska kontakta den. Nedan finns de viktigaste resurserna samlade för dig som anhörig.
| Resurs | För vem | Kontakt |
|---|---|---|
| Stödlinjen | Spelare och anhöriga – gratis, anonymt | 020-81 91 00 / stodlinjen.se |
| Spelberoendes Riksförbund | Spelberoende och anhöriga – lokala grupper och digitalt | spelberoende.se |
| Spelberoendegruppen | Självhjälpsgrupper | spelberoendegruppen.com |
| eCRAFT (Beroendecentrum Stockholm) | Anhöriga till spelberoende som ännu inte vill söka hjälp | Beroendecentrum Stockholm / eStöd |
| BRIS | Barn och unga upp till 18 år | 116 111 / bris.se |
| Maskrosbarn | Unga 13–19 med föräldrar med beroende | maskrosbarn.org |
| Budget- och skuldrådgivning | Ekonomiska problem på grund av anhörigs spel | Din kommun (kostnadsfritt) |
| Spelpaus | Självavstängning från allt licensierat spel i Sverige | spelpaus.se |
Stöd specifikt för anhöriga
Det är värt att understryka att Stödlinjen och Spelberoendes Riksförbund tar emot anhöriga för deras egen skull – inte bara som stöd till spelaren. Stödlinjen erbjuder dessutom ett internetbaserat självhjälpsprogram för anhöriga, utvecklat i samarbete med Karolinska Institutet. Du kan börja bearbeta din situation digitalt, i din egen takt, utan att ta steget att ringa.
Spelberoendes Riksförbund har lokala stödföreningar och självhjälpsgrupper runt om i landet där anhöriga kan möta andra i liknande situation. Att träffa andra som förstår exakt vad du talar om – utan att du behöver förklara vad spelproblem innebär för dem som lever nära – kan ha stor betydelse för att bryta känslan av isolering.
Vanliga frågor
Slutsats
Som spelberoende anhörig bär du något tungt – och alltför ofta ensamt. Det är inte ditt fel att din närstående spelar, och det är inte ditt uppdrag att lösa problemet på egen hand. Det viktigaste budskapet i den här guiden är att hjälp finns för dig som anhörig, inte bara för den som spelar.
Ring Stödlinjen på 020-81 91 00 (stodlinjen.se) för ett kostnadsfritt och anonymt samtal. Titta på eCRAFT om du vill stärka dig och öka chansen att personen söker vård – utan att du behöver invänta att de är redo. Låt kommunens budget- och skuldrådgivare hjälpa dig med det ekonomiska. Och om det finns barn i bilden: BRIS (116 111) och Maskrosbarn finns för dem.
Att söka stöd för din egen skull är inte en kapitulation. Det är ett klokt beslut för din hälsa och för familjens framtid.
18+. Spela ansvarsfullt. Vid spelproblem – kontakta Stödlinjen 020-81 91 00 (stodlinjen.se), Spelpaus.se eller Spelberoendes Riksförbund (spelberoende.se).